Engagement farming på sociala medier

Det mest tröttsamma med sociala medier idag är utan tvekan engagement farming.

Det är en strategi som har infekterat plattformarna vi använder dagligen. Har du någon gång undrat varför dina flöden är fyllda av provocerande tweets, tomma löften om framgång på tre minuter, eller memes som inte har någon koppling till avsändaren?

Svaret är enkelt: det handlar inte om dig. Det handlar om att trigga reaktioner och maximera räckvidd – kosta vad det kosta vill.

Tre enkla knep – samma manipulativa mål

Engagement farming handlar om att utnyttja mänskliga svagheter och det finns många olika taktiker. Jag nämner här tre övergripande taktiker, och de vanligaste. Men vi ser samma mönster överallt.

Först har vi kontroversen, den mest uppenbara och effektiva taktiken. Säg något provocerande, skapa en konflikt, och se kommentarerna flöda. Det spelar ingen roll om det är sant, relevant eller etiskt, så länge det skapar klick.

Sedan har vi ego-taktiken, clickbait som lovar snabba framgångar: "Bygg en AI-agent på tre minuter!" eller "Så här blir du rik över en natt!"

Och slutligen finns det underhållningen – de ständigt återkommande memes och virala klipp som distraherar oss från deras egentliga syfte.

Det här är inte bara irriterande, det är destruktivt. Det förvandlar sociala medier till en tom megafon där alla skriker efter uppmärksamhet, men ingen lyssnar.

Industrin bakom illusionen

Jag minns när jag pluggade marknadsföring och fick besök av en entreprenör som byggde sitt företag på just detta: skapa innehåll utan substans för att driva engagemang. Praktikanter berättade om hur de satt och pumpade ut NBA-klipp på Instagram trots att ingen i företaget brydde sig om basket.

Varför? För att samla följare som senare kunde säljas vidare till företag som ville ha färdigpaketerade publiker. Det löfte som sociala medier en gång byggde på – att skapa gemenskap och närhet mellan människor – har förvandlats till något annat idag. Det är en märklig industri som bygger på en illusion: att följare och likes har ett verkligt värde, när de i själva verket bara är ett spel för uppmärksamhet.

De som arbetar inom detta system förväntas skapa engagemang till varje pris, ofta på bekostnad av autentiskt och meningsfullt innehåll. Praktikanterna, som egentligen borde lära sig hantverket av marknadsföring, får istället rollen att massproducera content utan kontakt med den faktiska publiken. Det visar en bredare trend inom branschen: en nedvärdering av innehåll till rena medel för manipulation. Och då har vi inte ens berör hur generativ AI kommer att påverka.

Men vad betyder det för oss som användare? Det betyder att vi konstant blir manipulerade. Våra feeds är designade för att hålla oss kvar så länge som möjligt, inte för att ge oss något av värde. Och vem tjänar mest på det här? Plattformarna själva. Dessa företag kapitaliserar på mängden tid vi slösar på tomt innehåll, allt för att visa fler annonser och dra in mer pengar.

Plattformarnas giriga motor

Sociala medieplattformar har gjort sig beroende av konflikt och ytlighet. Ju mer upprörda, glada eller distraherade vi blir, desto längre stannar vi – och desto fler annonser kan de visa. Det är troligtvis därför modereringen är så otillräcklig och ibland direkt obefintlig. Konflikt driver engagemang, och engagemang driver pengar. Så enkelt är det.

Att försöka förändra detta känns nästan hopplöst. Plattformarnas affärsmodell är byggd på att hålla oss fast, och de enorma ekonomier som rör sig gör att ingen har något att vinna på att bryta systemet.

Jag ska inte låtsas som att jag själv inte är beroende. Det är jag. Jag vaknar på morgonen och kollar mobilen före frukost. Under dagen, när rastlösheten slår till, sträcker jag mig instinktivt efter skärmen. Jag åker buss och tåg till jobbet, ofta med blicken fäst vid mobilen, scrollande genom flöden som jag knappt registrerar. Även om livet inte helt kretsar kring mobilen, är den ständigt närvarande, som en tyst passagerare som alltid följer med.

Lösningen ligger hos oss

Vi måste börja fråga oss själva: Är det här verkligen vad vi vill? Ska våra liv kretsa kring likes, retweets och algoritmer som bara vill hålla oss kvar i ett evigt doomscrollande?

Jag beundrar människor som av någon anledning inte drogs med i sociala medier. De som inte finns på någon plattform. Ja, de kanske missar viss social gemenskap, men de har också kommit undan ett av våra största beroenden idag. Vi andra, som fortfarande hänger kvar, borde fundera på hur vi kan minimera vårt beroende.

Ett första steg är att begränsa tiden vi spenderar med våra smartphones. Det är dessa små skärmar som möjliggör hela cirkusen. 

Jag vill tro på en framtid där vi använder tekniken för nytta, snarare än att använda den för att stilla ett begär. Men det börjar med oss. Vi måste våga koppla bort, våga bryta oss från mobilen, och våga skapa något bättre.

För just nu är det enda vi gör att göda ett system som inte bryr sig om oss – bara om vår uppmärksamhet.